Färre löser statligt jaktkort i Jönköpings län – andelen unga jägare minskar

Jönköpings län har färre jaktkortslösare och rapport visar att andelen unga jägare minskar tydligt.
Utvecklingen i länet och vad Naturvårdsverket ser bakom siffrorna
Antalet personer som löser statligt jaktkort minskar i Jönköpings län, enligt uppgifter från Naturvårdsverket. Samtidigt visar en ny rapport att andelen yngre jägare minskar tydligt och att medelåldern i jägarkåren stiger. Utvecklingen berör även kommuner i länet, som Sävsjö.
Stödet för jakt kvar – men färre löser jaktkort
Naturvårdsverket skriver att stödet för jakt i Sverige fortsatt är stabilt och brett, samtidigt som antalet personer som löser statligt jaktkort minskar över tid. Enligt myndigheten går utvecklingen inte att förklara enbart med avgiftens storlek eller hur betalningen görs, utan verkar hänga samman med större förändringar i samhället.
Rapport: tydlig nedgång av unga jägare
I rapporten Viltvårdsavgiften – Analys av förändringar i antalet lösta jaktkort över tid (Naturvårdsverket, 2026) framgår att jägarkårens sammansättning förändras: gruppen blir äldre och yngre åldersgrupper står för en allt mindre del av jaktkortslösandet.
Nationellt minskar andelen jaktkortslösare som är 29 år eller yngre tydligt under perioden 2017–2018 till 2025–2026 och faller till omkring sju procent mot slutet av tidsserien, enligt rapporten. Rapporten pekar också ut att Jönköpings län tillhör de län som uppvisar stora nedgångar i andelen jaktkortslösare i åldersgruppen ≤29 år (cirka −0,39 till −0,41 procentenheter per år).
Vad avgiften finansierar
Jaktkortet är en förutsättning för att få jaga i Sverige. Naturvårdsverket uppger att viltvårdsavgiften (avgiften för jaktkortet) går till Viltvårdsfonden, som bland annat används till:
- att följa hur viltstammarna utvecklas
- viltforskning
- arbete med viltförvaltning
- stöd till ideella organisationer som arbetar med jakt och viltvård
Myndigheten lyfter samtidigt att kunskapen om vad Viltvårdsfonden finansierar är begränsad, särskilt bland personer som inte själva löser jaktkort.
Flera faktorer påverkar – även praktiska hinder
Enligt Naturvårdsverket beror minskningen inte på en enskild faktor utan på flera samverkande orsaker. Exempel som nämns är förändringar i befolkningen, tillgång till jaktmark, förändrade viltstammar och förvaltningsbeslut.
Även mer praktiska frågor kan påverka, som hur aviseringar fungerar och hur enkla de digitala tjänsterna är vid betalning.
Tecken på vändning under 2025/2026
Naturvårdsverket uppger att det under jaktåret 2025/2026 finns tecken på att trenden kan vara på väg att vända när det gäller antalet personer som löser jaktkort.
Relevanta källor
Den här artikeln har producerats med stöd av automatiserade system och externa datakällor. Vårt mål är alltid att rapportera korrekt, sakligt och relevant. Trots noggranna kontroller kan fel förekomma.


