Så ser nedskräpningen ut i Sverige enligt Håll Sverige Rents nya rapport

Håll Sverige Rent har publicerat sin årliga Skräprapport med ny statistik och analyser om nedskräpning. Rapporten, som släpptes den 20 april 2026, redovisar bland annat hur skräpet i stadsmiljö utvecklats över tid, vilka skräptyper som dominerar och hur stora skillnaderna är mellan Sveriges stränder.

73 procent tycker att nedskräpning är ett stort problem

En Novusundersökning som Håll Sverige Rent låtit genomföra visar att 73 % av svenskarna anser att nedskräpning är ett stort problem. Rastplatser och vägar upplevs som skräpigast, medan skräp i havet ses som viktigast att minska. Samtidigt uppger bara en av tio att de själva skräpat ner – enligt undersökningen främst yngre personer, män och snusare.

Skräpet minskar i stadsmiljö – flera plastprodukter minskar kraftigt

Rapporten lyfter att nationella skräpmätningar nu för första gången visar förändring över tid. Enligt Håll Sverige Rent har skräpet i stadsmiljö minskat mellan 2023 och 2025, med totalt 30 % sedan 2023.

Exempel på skräpföremål som enligt rapporten minskat i stadsmiljö:

• Tunna plastpåsar för frukt och grönsaker: −73 %
• Plastkorkar: −62 % (efter regler om fastsittande korkar)
• Plastsugrör och omslag till sugrör: −62 %
• Påsklämmor: −81 %

Fimpar och snus står för omkring 70 procent av skräpet i städer

Trots att rökningen minskar och antalet fimpar enligt mätningarna gått ner, dominerar nikotinrelaterat skräp fortfarande i svenska stadsmiljöer. Den nationella skräpmätningen från 2025 uppges visa att:

• Fimpar utgör 46 % av allt skräp i stadsmiljö
• Snus utgör 23 % av allt skräp i stadsmiljö
• Tillsammans med andra nikotinrelaterade föremål utgör nikotinskräp cirka 70 % av allt skräp i stadsmiljö

Håll Sverige Rents vd Josefin Carlring säger i pressmeddelandet: Trots att snus är det näst vanligaste skräpet i stadsmiljö är snusproducenterna inte med och betalar för nedskräpningen. Det vill vi se en ändring på.

Vardagsexemplet: över 1 000 skräp på en kilometer

För att konkretisera nivåerna i stadsmiljö har Håll Sverige Rent översatt resultaten till ett exempel: på en kilometers promenad längs trottoar eller gångbana uppges man passera över 1 000 skräpföremål, främst plast. Exemplet innehåller bland annat:

• 467 fimpar
• 232 snusprillor
• 82 mjuka omslag (exempelvis godis och snacks)
• 16 kapsyler eller lock
• 10 matförpackningar

Engångsmuggar och matlådor: minskning i förbrukning – men skräpet består

Enligt pressmeddelandet har förbrukningen av engångsmuggar och matlådor som innehåller plast minskat något under 2024, efter att ha ökat mellan 2022 och 2023. Samtidigt bedömer Håll Sverige Rent att utvecklingen går för långsamt för att Sverige ska nå målet om en halvering till 2026. I de nationella skräpmätningarna 2023 och 2025 uppges dessutom inga signifikanta minskningar synas av antalet engångsmuggar och matlådor som blivit skräp.

Stora skillnader på stränder: Västerhavet sticker ut

Rapporten visar stora skillnader mellan havsområden:

• Västerhavet: median 832 skräpföremål per 100 meter strand under 2025 – en ökning med 55 % jämfört med 2024. Det anges vara 41 gånger högre än EU:s tröskelvärde för god miljöstatus (20 per 100 meter). Enligt pressmeddelandet är 99 % av skräpet plast och en stor del kopplas till fiskeriverksamhet.
• Östersjökusten: median 15 skräpföremål per 100 meter strand under 2025, vilket anges ligga under EU:s gränsvärde för god miljöstatus.

Snus vanligast även i fjällen

I mätningar längs vandringsleder i fjällmiljöer uppges snus vara det vanligaste skräpet och stå för 25 % av det skräp som hittades under 2025. Även förpackningar från godis, snacks och mat förekommer, enligt rapporten.