Sävsjö hembygdsgård – parkens hjärta där stadens minnen bor

Mitt i Sävsjö tätort, strax öster om centrum vid Östra Parkgatan 2–4, ligger vår hembygdsgård i Hembygdsparken – en plats som många av oss känner igen som sommarens vardagsrum. Här är det inte bara doften av nybakat fika och toner från allsång som drar folk till gräsmattorna; hembygdsgården är också en konkret brygga till Sävsjös historia. Försbergs timrade backstuga, statarstugan vid Eksjöhovgård, skolmuseet i Norra Ljunga och parkens caféliv visar hur föreningsarbete, lokal kultur och vardagsliv hör ihop i vår kommun.

Från hembygdsföreningens idé till levande gård och park

Sävsjö hembygdsförening bildades 1922 på initiativ av rektor och folkbildaren Ludvig O. Fogelberg. Redan i föreningens tidiga år togs steget att samla äldre byggnader och föremål – en av de första akterna var att 1925 flytta in backstugan Försberg till parken. Det var startskottet för det som i dag är en mångfacetterad hembygdsgårdsmiljö. Under årens lopp har föreningens arbete breddats: årsskrifter, utställningar, temakvällar, studiecirklar och samarbeten med kommunen och Studieförbundet Vuxenskolan har gjort hembygdsgården till ett nav för lokal historia och folkbildning.

Vad hembygdsgården betyder för Sävsjöborna

Hembygdsparken fyller flera funktioner för kommunen och dess invånare. För många är det en självklar sommarplats:

• Sommarcaféet – serverar hembakat, kaffe och ofta råmjölkspannkaka; en träffpunkt för alla åldrar.
• Allsång och sommarprogram – lokala musiker och berättare samlar både unga och äldre på gräsmattan.
• Pedagogik och minnesplats – skolmuseet i Norra Ljunga och statarstugan vid Eksjöhovgård används i undervisning och guidningar.

Hembygdsföreningen fungerar därmed både som kulturarvsförvaltare och som ett levande möteshus. I en liten kommun som vår är sådana platser ovärderliga: de stärker lokalt sammanhang, erbjuder idébank för nya arrangemang och gör historien tillgänglig och närvarande i vardagen.

Vad som gör vår hembygdsgård unik – guldkorn och kuriosa

Några lokalhistoriska godbitar som många sävsjöbor uppskattar:

• Backstugan Försberg – ett socialhistoriskt vittnesmål om 1800‑talets utsatta livsvillkor; flyttad till parken 1925 och tidigt satt i centrum i föreningens samlingar.
• Statarstugan vid Eksjöhovgård – sannolikt den enda bevarade statarstugan i kommunen; överlämnad till hembygdsföreningen 1974 och återställd som levande minne av jordbrukets historia.
• Hembygdsparken som vardagsrum – barn som leker, äldre som fikar och lokala röster som håller sommarprat gör parken till en modern mötesplats där historia och nutid möts.

Dessa berättelser ger färg åt Sävsjö och visar hur kulturarvsarbete kan vara både allvarligt och vardagsnära – med en timrad stuga som talar om sociala realiteter och ett café som binder samman generationer.

Aktuellt läge och vad som väntar framöver

I dag är föreningen aktiv med årsskrifter, temakvällar, studiecirklar (exempelvis "Handelsbyggnader" i samarbete med SV) och ett återkommande sommarprogram. Kommunen ser hembygdsföreningen som en viktig aktör i det lokala kulturarbetet, något som framgår i nämndprotokoll och i stöd till verksamhet. Samtidigt står föreningen inför vanliga utmaningar: generationsväxling, behov av underhåll på äldre byggnader och att hitta en balans mellan att bevara tradition och att förnya programutbudet.

Framtiden ser ljus ut om följande satsningar fortsatt prioriteras:

• Rekrytering av yngre eldsjälar – för att säkra drift och utveckling.
• Underhållssatsningar i samarbete med kommunen – särskilt för statarstugan, Försberg och brandmuseet vid Eksjöhovgård.
• Satsningar på pedagogiska program och paket för natur- och kulturturism – kombinera hembygdsgården med Eksjöhovgårdssjön, vandringsleder och lokala evenemang.

För oss sävsjöbor är hembygdsgården mer än ett museum; det är en samlingsplats där våra gemensamma berättelser spelar huvudrollen. När vi nästa sommar sätter oss på en filt i parken eller tar en kaffekopp i caféet gör vi det i en miljö som vår hembygdsförening vårdat i hundra år – och som, med rätt stöd, kan fortsätta att berätta för kommande generationer.