Stort renoveringsbehov i miljonprogramsbeståndet i Jönköpings län

En majoritet av lägenheterna som byggdes under miljonprogramsåren i Jönköpings län har ännu inte genomgått någon större upprustning. Det framgår av ny statistik från SCB som tagits fram till Måleriföretagens rapport Renovera Sverige. Pressmeddelandet publicerades den 7 september 2026.

78,4% är ej eller lätt renoverade

Enligt uppgifterna finns totalt 17 485 lägenheter i Jönköpings län som uppfördes under perioden 1965–1974. Av dessa klassificeras 13 714 lägenheter, motsvarande 78,4%, som ej renoverade eller lätt renoverade.

Som jämförelse uppges den nationella nivån vara 74,9%, vilket innebär att tre av fyra lägenheter i landet från samma byggperiod inte har genomgått någon större renovering.

Så ser fördelningen ut i länet

• 34,9% är ej renoverade
• 43,5% är lätt renoverade
• 21,6% är mellan- eller totalrenoverade

Citat: efterfrågar långsiktiga villkor för underhåll

I pressmeddelandet kommenterar flera branschaktörer resultaten och behovet av bättre förutsättningar för planerat underhåll.

– Vi bygger varje år en liten del nytt i förhållande till det befintliga bostadsbeståndet. När nödvändigt underhåll skjuts upp försvinner inte kostnaden, i stället riskerar åtgärderna bli både större och dyrare längre fram. Ska Sverige ha väl fungerande bostäder även i framtiden måste vi därför bli bättre på att vårda och utveckla det vi redan har, säger Pontus Sjöstrand, vd Måleriföretagen.

– Sverige har inte bara ett miljonprogram som behöver renoveras – vi har en betydligt bredare underhållsutmaning. Bara i allmännyttan handlar behovet om 686 miljarder kronor. Att samtidigt ge hyresrätten sämre ekonomiska villkor än det ägda boendet är inte hållbart om vi vill ta hand om de bostäder som redan finns, säger Cathrine Holgersson, vd för Sveriges Allmännytta.

– Att ta hand om befintliga hus är lika viktigt som att bygga nya. När kostnaderna stiger snabbare än intäkterna tvingas fastighetsägare prioritera det mest akuta, medan planerat och förebyggande underhåll oftare skjuts på framtiden. En nationell plan med långsiktiga incitament och regelverk som gör det möjligt att renovera och underhålla i tid, kan vara ett verktyg i det arbetet, säger Anders Holmestig, vd Fastighetsägarna Sverige.

Fem områden som lyfts i rapporten

Måleriföretagen pekar i rapporten Renovera Sverige ut fem områden där förändringar kan förbättra förutsättningarna för att minska underhållsskulden:

1. Sätt det befintliga bostadsbeståndet högre på den bostadspolitiska agendan.
2. Skapa bättre ekonomiska förutsättningar för långsiktigt underhåll.
3. Se över regelverk som försvårar nödvändiga investeringar.
4. Säkerställ kompetens och kapacitet i byggsektorn.
5. Stärk kunskapen om underhållsskulden.

Definitioner: så klassas renoveringsnivån

Rapporten beskriver att SCB:s registeruppgifter om nybyggnadsår, ombyggnadsår och värdeår används för att dela in bostäder i fyra grupper:

• Ej renoverad: ingen större ombyggnad registrerad och värdeår är samma som nybyggnadsår.
• Lätt renoverad: ombyggnad har gjorts, men värdeåret har inte förändrats.
• Mellanrenoverad: ombyggnad har genomförts och värdeåret har höjts jämfört med nybyggnadsåret.
• Totalrenoverad: värdeåret är samma som ombyggnadsåret, vilket tyder på en mycket omfattande renovering.